Moderskärlek...

Ibland bara slår de mej hur underbar Clara är... Som en riktig käftsmäll! Får världens klump i halsen och ont i mage och hjärta när jag tänker: "Tänk om nåt skulle hända henne" När hon va lill liten grät jag flera gånger för jag va rädd att hon skulle dö. Är fortfarande min största rädsla här i livet, men nu fokuserar jag mer på att hon faktiskt finns här hos mej och inte kommer dö förrns hon är gammal och gaggig. Åt minstone inte i en perfekt värld.

Jag har verkligen världens bästa dotter! En liten räddande ängel som är min största gåva!!! Så säger säkert alla föräldrar, och de är säkert sant för alla föräldrar.


Allt är inte en dans på rosor med min tös, verkligen inte, hon har ett sju he*vetes humör den damen, och en enorm stark vilja. Vissa dagar vill jag bara låsa in mej i ett mörkt rum med ljudisolerade väggar, för jädrar va hon kan använda lungorna.
Men så kommer såna dagar när hon bara är världens goaste. Kommer bara med en bamse famn och kramar om en så där innerligt och länge, och avslutar med en puss. Så Vips är alla dom där skrikiga dagarna och nätterna och bilresorna och bråkiga tjurskalle stunderna ett vagt vagt minne blott!

Att bli mamma är de absolut bästa som hänt mej, men också de mest skrämmande jag någonsin varit med om. De är så enormt mycke nya, Starka känslor som kommer med barnet man bär på. En kärlek som är obeskrivlig och som inte går att jämnföra med något annat. Men även en rädsla och oro som nästan tar knäcken på en. Allt de otäcka som finns här i världen, som ens egna föräldrar varnat en för och som man själv vifta bort med tankar som: "De händer inte mej" , är sånt som man börjar haja varför föräldrarna tjatat om det. Är så knäppt att jag i skrivande stund fortfarande tänker "De händer inte mej" men i bakhuvudet tänker "Tänk om de händer henne". Det finns ju hur mycke som helst. Bil olyckor, Sjukdommar, Vanliga halk olyckor, Vålds män, eller våldsmänniskor, alkohol, droger, mobbing m.m. m.m. Listan kan göras lång!

De allra värsta är att man är helt maktlös. Jag kan inte hålla henne undan allt, de enda jag kan göra för att undvika så gott de bara går är att hitta ett sätt att nå fram till henne på. Att få henne att lyssna och förstå. Att försöka bygga en så bra relation med komunikation med min dotter att hon tar vad man säger på allvar, och att hon känner att hon även kan prata med mej, och att jag lyssnar på henne. Och de är väl de som är kruxet med att vara förälder. Kom just på ett passande

Dagens Citat:
Hur gör djur?

De får avsluta för i kväll!
God natt alla där ute!

Xoxo People