Idag känns de jobbigt i hjärtat. Igår med. Och antagligen imorgon och på Måndag också.. Igår var de exakt två år sedan jag såg mitt första barn på Ultraljudsbilder. Vi gick direkt upp till morfars rum och visa honom vad vi då inte visste var världens goaste tjej! Så morfar var den första att få se vår tös.. På måndag fyller jag år, och jag bävar för det! Det enda födelsedagen påminner om nu är alla som inte kommer.. Alla man vet skulle ha varit där.. Alla man vill ha där..
Pissiga dagar framöver.
Xoxo People
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
hej gumman! jag vet att det är en jobbig tid du går igenom, men försök istället glädjas åt alla som är där, glädjas åt att du fått känna dom som varit där och minnas dem på bästa sätt, såsom de skulle vilja att du tänker på dem nu på din födelsedag och dagarna som det är jobbigt. kärlek till dig. jag hör av mig imorgon. kramar från tant frida
SvaraRadera